Dagen då man kan säga "I övermorgon..."
Igår sa jag och Britta "i morgon kan vi säga att i övermorgon smäller det".
Idag har vi sagt "I övermorgon smäller det och i morgon kan man säga att i morgon smäller det"
Det ser ut som att vi filmade det sista i onödan, då jag har insett att filen inte går att skicka via mail. Filen går inte att dela upp i flera små filer. Tänk så galen man bli när teknologin inte fungerar som man vill. Jag kan bli så
förbannad på grund av min dator. Det var bättre förr, när de inte fanns. Då var man gladare.
I övermorgon smäller det alltså. Jag vet att om allt går som planerat, går det som smort. Men det känns dock lite för bra för att vara sant. Undrar just om jag kommer kunna somna i natt. Om jag nu gör det så hoppas jag att jag slipper mardrömmar om föreställningen på Torsdag. På Torsdag är det den åttonde april och då smäller det.
När det är över har man annat att tänka på. först budgeten efter föreställningen, sen projektrapporten. Sen är det slut. Men det betyder inte "dags att pusta ut" för mig inte. Nej, dags för att koreografera solo, och det kvickt som bara attan! Jag har inte ens börjat, och snart är intagningsproven här. Herregud, snart smäller det en gång till..
Tänker jag. När det första smällen inte ens har smällt. Smullit. Smältit.
Det har gått så bra att repa de sista gångerna, jag vet inte ens om vi kommer att hinna köra mer innan torsdag. I morgon bär det av till spegeln för att kika runt lite. Extrakolla saker och ting. Efter det ska jag försöka andas. Eller just det - stryka kläder, skirva ut programblad, köpa stämpel, fixa växel (?) och klä mig som till föreställningen, bara för att testa. Ja, smink och hår måste ju planeras det med, så att man inte står panikslagen i logen en halvtimme innan igångköret. Igångköret.
Britta och Linnea är så fina. Vi känns bra. Jag vill tacka dem så hemskt mycket.
hm. Kanske ska öva in ett litet tacktal. Till publiken som gud vet vem hur många eller få de blir!
Jag ska nog skriva en loggbok också. I morgon. Dan före dopparedan.
I övermorgon kör vi.


Britta som dansar
Linnea som väntar på sin tur
Idag har vi sagt "I övermorgon smäller det och i morgon kan man säga att i morgon smäller det"
Det ser ut som att vi filmade det sista i onödan, då jag har insett att filen inte går att skicka via mail. Filen går inte att dela upp i flera små filer. Tänk så galen man bli när teknologin inte fungerar som man vill. Jag kan bli så
förbannad på grund av min dator. Det var bättre förr, när de inte fanns. Då var man gladare.
I övermorgon smäller det alltså. Jag vet att om allt går som planerat, går det som smort. Men det känns dock lite för bra för att vara sant. Undrar just om jag kommer kunna somna i natt. Om jag nu gör det så hoppas jag att jag slipper mardrömmar om föreställningen på Torsdag. På Torsdag är det den åttonde april och då smäller det.
När det är över har man annat att tänka på. först budgeten efter föreställningen, sen projektrapporten. Sen är det slut. Men det betyder inte "dags att pusta ut" för mig inte. Nej, dags för att koreografera solo, och det kvickt som bara attan! Jag har inte ens börjat, och snart är intagningsproven här. Herregud, snart smäller det en gång till..
Tänker jag. När det första smällen inte ens har smällt. Smullit. Smältit.
Det har gått så bra att repa de sista gångerna, jag vet inte ens om vi kommer att hinna köra mer innan torsdag. I morgon bär det av till spegeln för att kika runt lite. Extrakolla saker och ting. Efter det ska jag försöka andas. Eller just det - stryka kläder, skirva ut programblad, köpa stämpel, fixa växel (?) och klä mig som till föreställningen, bara för att testa. Ja, smink och hår måste ju planeras det med, så att man inte står panikslagen i logen en halvtimme innan igångköret. Igångköret.
Britta och Linnea är så fina. Vi känns bra. Jag vill tacka dem så hemskt mycket.
hm. Kanske ska öva in ett litet tacktal. Till publiken som gud vet vem hur många eller få de blir!
Jag ska nog skriva en loggbok också. I morgon. Dan före dopparedan.
I övermorgon kör vi.



Britta som dansar
Linnea som väntar på sin tur
Kommentarer
Trackback