I ett annat land

Men å vad dum jag är. På grund av att jag slutat blogga över jullovet så har jag gått från femton kompisar som läser min blogg, till fem kompisar som läser min blogg. Kom igen nu kompisar, nu är jag här igen!
Jag tänker nämligen inte länka till min blogg någon annan stans och skriva:
"nytt inlägg idag girls, kolla vad jag har på mig!" (hellre äter jag julskinka)
Egentligen är jag faktiskt inte besviken på er. Jag bryr mig inte om dessa små ovesäntligheter.

Jag har flygt/flugit/flygit/flugt hem till München nu. Från mitt hem Sverige. Jo, jag lever i en slags mellanvärld.
Det känns lite som i populärmusik från vittula, de som inte vet om de tillhör Sverige eller Finland då byn ligger på gränsen. Min gräns är dock inte lika konkret, ty jag har ej en gränsgräns. 
Det skulle i så fall vara flygplanet. Fast flygplanet är inte mitt hem och jag ägnar ju i det stora hela inte alls mycket tid på det. Hursomhelst (som jag alltid måste skriva)
jag menar inte att jag inte har något hem, jag menar att jag har två hem. Människan har ju detta ingrodda behovet av trygghet som man ofta relaterar till att ha ett hem. Och om man nu har två hem så blir det ju lite som två halva hem. Därav kallar jag det att jag lever i ett slags mellanting av nånting.
Dock är faktiskt inte min lägenhet lika mycket hem som hemma så därför skulle jag inte säga två halvor utan snarare en trekvarts och en kvarts.

Nu befinner jag mig alltså i mitt kvartshemmiga hem. Låt oss nu kalla mitt rum för kvarten.
Flygresan gick bra och lägenheten ser bra ut. Vi har invigt vår nya fantastiska diskmaskin (vars nedersta ställ inte går att dra ut, då luckan slår i väggen när man öppnar den. vårt smala kök, ni vet),
vår fantastiska tvättmaskin och torkat bort skit från vårt ej så fantastiska kylskåp.
Idag befann sig jag och Malin på stan för att fynda på rean men mest fyndade jag på vår halvskabbiga lilla underbara seconhand-butik som ligger alldeles runt hörnet. Ni ska få se va! En till gammal kaffeburk, en till glasskål, en liten låda som man kan ha fina saker i, en senapsgul basker och såna fina gamla reklambilder som man kan spika upp på väggen!
Det jag saknar nu i mitt rum är en trasmatta och en stor affisch/tavla till en av väggarna. Jag vill helst ha den klyshiga casablanca-affishen. Eller kanske cabaret... Eller harry potter!


*skoja ba*


Det känns bra att vara här, jag gillar stället så mycket och Sandvikens miljö i allmänhet är ju som en liten diarrépööl i jämförelse. Bortsett från vårt hus såklart.
Vädret här, hörni. Sol och asfalt. Våren är på väg men jag tänker inte ropa hej förens jag har kommit över bäcken, ty denna stad har sina vädersvägningar.
Men ändå... Våren! Och tänk va, när far min skutsade mig och Malin till Arlanda så tyckte jag att det var läskigt på grund av all snö som kom farandes.
Vi hade meterhöga vallar på gatan i sandviken och man blev aldrig riktigt sugen på att gå ut.
Och sedan anländer man till nutellaland och skådar en vårsol och får känna doften av nytorkad asfalt.
Då må jag säga att "I love my life" (som vår åttiotalsjazzlärare ber oss tänka innan vi intar startposition).

Vi får dock se hur mycket I love my life efter måndag, första skoldagen.
Å, tro mig, jag älskar att dansa, bli tränad och så vidare. Jag är bara rädd för risken att våra lärare kommer anklaga oss för att vara lata och feta såhär efter lovet. Men om så vore så skitsamma,
för mitt  nyårslöfte är att...........: Se saker från den ljusa sidan!!!!!!!!!
Å mamma, nu blev du bra stolt va? Tänk en sån liten solstråle jag ska bli.
Och mina lärare sen. Nu ska ni se på "opened-up-face". I LOVE MY LIFE!
......Nej, jag ska inte bli jazzflicka. Dessutom älskar jag faktiskt mitt liv för om ett litet tag kommer min allra käraste syster på besök! Det känns fantastiskt. Nu ska jag visa henne vad stor jag har blivit, låtsas kunna hur bra tyska som helst, leta fram konstutställningar åt henne och bjuda på god hemlagad mat!


.... En gång till: *skoja*
Haha, trodde du det syster? Att jag skulle laga mat till dig? Nog för att jag har blivit ganska duktig,
men nu nu ska vi inte försumma det vi kan få tack vare dig. Jag gillar mat.

Precis NU blev förresten mörkt ute, hux flux vad fort det gick. Klockan är 17.20.
Ni då svennisar, ni har väl haft mörkt hela dagen va? hähä.
"Hähä" är för övrigt det äckligaste sättet att stava ett skratt med. Mycket äckligare än höhö och hehe.
HÄHÄHÄ. Låter som ett gamalt pervo som just tagit en servitris på stjärten.

Nu ska jag leka med grannen.